Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 128295 hits

Panelsamtal om Europas framtid

Hur effektiv är EU:s gröna giv och hur långt kommer de planerade åtgärderna att räcka mot de pågående klimatförändringarna? Har EU:s flerspråkighetspolitik tjänat sitt syfte och hur kommer den att utvecklas? Och ser vi en europeisk hälsounion växa fram och innebär det att det blir lättare för EU-medborgare att shoppa sjukvård som vilken annan tjänst som helst? Dessa frågor kommer att täckas i de t

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/samtalsserie-om-eus-framtid/panelsamtal-om-europas-framtid - 2026-10-31

Forskningsstöd

För att stödja nya forskningsprojekt delar Centrum för europaforskning regelbundet ut så kallade "seed money" som bidrag för att skriva forskningsansökningar. Temat ska handla om Europa, europeiska förhållanden och/eller frågor av bredare europeisk relevans. Det kan inte enbart beröra förhållanden i enskilda europeiska länder om det inte explicit och analytiskt framgår hur frågan relaterar till br

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/forskningsstod - 2026-10-31

Seminarier

Centrum för europaforskning arrangerar seminarier och konferenser med teman som knyter an till olika europeiska frågor. Se kalendarium för kommande evenemang. Vi marknadsför även gärna andra evenemang med koppling till europeiska frågor som anordnas vid universitetet. Kontakta oss i så fall på info [at] cfe [dot] lu [dot] se med information om ditt evenemang. 

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/seminarier - 2026-10-31

Intressenters deltagande i EU-kommissionens följdlagstiftning

Samråd med intressenter och deltagande i expertgrupper när EU-kommissionen antar delegerade akter Viewpoint Europe Nr 4 2022, skriven av Maria Strömvik och Jelle Verheij, handlar om möjligheten för intressenter att bidra med åsikter i samband med att EU-kommissionen antar delegerade akter om "tekniska" frågor till följd av EU-direktiv eller förordningar. Rapporten redovisar en analys av de 1 254 a

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/publikationer/viewpoint-europe/intressenters-deltagande-i-eu-kommissionens-foljdlagstiftning - 2026-10-31

EU i riksdagsvalet

Sveriges riksdagsval är också EU-val. Det eller de partier som bildar regering lägger varje vecka Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i ett riksdagsval avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfatt

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet - 2026-10-31

EU i riksdagsvalet 2022

Sveriges riksdagsval är också EU-val. Det eller de partier som bildar regering lägger varje vecka Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i ett riksdagsval avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfatt

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/eu-i-riksdagsvalet-2022 - 2026-10-31

Stöd för seminarier och liknande

Centrum för Europaforskning utlyser regelbundet medel för seminarier, symposier och föreläsningar med Europatema vid universitetet.   Temat ska handla om Europa, europeiska förhållanden och/eller frågor av bredare europeisk relevans. Det kan inte enbart beröra förhållanden i enskilda europeiska länder om det inte explicit och analytiskt framgår hur frågan relaterar till bredare europeiska frågestä

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/stod-seminarier-och-liknande - 2026-10-31

Verksamhet

Lyssna på vår podd! Från Lund till Bryssel är en podd om EU:s framtid Europakommentaren Besök och prenumerera på vår forskarblogg Utlysning av forskningsstöd Deadline för ansökan är 16 november 2026. Läs mer och ansök här! Stöd för seminarier Utlysningen för höstterminen 2025 är nu öppen! Publikationer Resestipendier för studenter Ekonomiskt stöd för fältstudier i samband med uppsatsarbete Uppsats

https://www.cfe.lu.se/verksamhet - 2026-10-31

Europakommentaren

Europakommentaren drivs av Centrum för europaforskning och är Sveriges enda tvärvetenskapliga forskarblogg med Europatema. Europakommentaren riktar sig till alla med intresse för europeiska frågor och skribenterna har som ambition att skriva på ett lättillgängligt språk om forskning och annat som sker inom deras respektive specialområde.  Om du är intresserad av att skriva ett inlägg, hör av dig t

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/publikationer/europakommentaren - 2026-10-31

Tidigare vinnare av CFE:s uppsatspris

Centrum för europaforskning har delat ut priser och hedersomnämnanden till uppsatser i samhällsvetenskap, humaniora, juridik och ekonomi med koppling till Europa och EU i över 20 år. Nedan kan du läsa vilka som tilldelats priset genom åren. 2025 Uppsatspris: Naod Habtemichael , " A Tale of Two Countries: Analysing Swedish and Danish Diplomatic Actions within the European Free Trade Association 196

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/uppsatspris/tidigare-vinnare-av-cfes-uppsatspris - 2026-10-31

Viewpoint Europe

Den nya skriftserien Viewpoint Europe, med så kallade policy briefs skrivna av forskare vid universitetet, lanserades år 2020. Syftet med serien är att ge forskare ökade möjligheter att bidra till det offentliga samtalet. Vid Lunds universitet finns en hel del forskning med samhällsrelevans som kan användas för att förstå och förklara vår europeiska samtid och historia. Vi hoppas därför hitta fors

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/publikationer/viewpoint-europe - 2026-10-31

Publikationer

Centrum för europaforskning driver bloggen Europakommentaren.eu , där forskare med intresse för EU och Europa löpande skriver inlägg. Vi är alltid på jakt efter nya författare, så hör av dig till redaktören Maria Strömvik ( maria [dot] stromvik [at] svet [dot] lu [dot] se ) om du är intresserad av att publicera en text. Den nya skriftserien Viewpoint Europe , med så kallade policy briefs skrivna a

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/publikationer - 2026-10-31

RELOC-AGE

Vilken betydelse har val av boende och flyttningar för aktivt åldrande? Val av bostad och flyttningar när vi åldras är heta ämnen såväl inom bostadsbranschen och vårdsektorn som inom politiken och i den offentliga debatten. Den vetenskapliga kunskapsbasen är dock otillräcklig och de åtgärder som vidtas för att adressera den komplexa problembilden är inte evidensbaserade.  Projektet RELOC- AGE utma

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/reloc-age/reloc-age - 2026-10-31

Tankar om åren som kommer och att bo kvar eller flytta på äldre dar.

En komparativ studie av boenderesonemang mellan äldre personer med låg pension i USA och Sverige   Även om det flesta äldre anger att de vill bo kvar där de bor och undvika en flytt, så är beslut om hur och var man ska bo som äldre ingen lätt fråga. Begynnande hälsoproblem, otillgängliga bostäder och växande behov av stöd och hjälp orsakar ambivalens och oro. Tidigare forskning, som vi i teamet oc

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/tankar-om-aren-som-kommer-och-att-bo-kvar-eller-flytta-pa-aldre-dar/tankar-om-aren-som-kommer-och-att-bo-kvar-eller-flytta-pa-aldre-dar - 2026-10-31

Kategorisering som stödjer implementering av Universell utformning i Sverige

Sverige håller just nu på att göra Universell utformning till den huvudprincip som allt nytt som skapas i samhället ska följa. Införandet av Universell utformning skapar en spänning mellan två olika sätt att tänka och kategorisera: jämlik tillgänglighet som är till för alla, kontra utpekande tillgänglighet för särskilda målgrupper.   Med det här projektet vill vi öka vår kunskap om hur kategoriser

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/kategorisering-som-stodjer-inforandet-av-universell-utformning-i-sverige/kategorisering-som-stodjer-implementering-av-universell-utformning-i-sverige - 2026-10-31

Att vara äldre och leva i utsatta områden

En studie om hemmets och närområdets betydelse för välbefinnande i föränderliga stads- och landsortsmiljöer   Enligt de nationella målen för äldrepolitiken ska äldre kunna åldras tryggt, aktivt och med bibehållet oberoende. Pågående urbanisering och demografiska och globala förändringar har dock lett till att levnadsvillkoren i Sveriges olika kommuner blir alltmer ojämlika. Internationell forsknin

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/att-vara-aldre-och-leva-i-utsatta-omraden/att-vara-aldre-och-leva-i-utsatta-omraden - 2026-10-31

Simul-Age

Simuleringsmodeller som möjliggör långsiktig planering och kostnads-nyttoanalyser med hänsyn till behovet av bostadsanpassningar för en befolkning som åldras hemma. För långsiktig hållbarhet måste det ordinära bostadsbeståndet utformas eller anpassas efter behoven hos människor som åldras såväl med som utan begränsningar i funktionsförmåga, som ofta hör till det normala åldrandet. Standarden på de

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/simul-age/simul-age - 2026-10-31

Välkommen in!

Integrering av en tillgänglighetsdatabas och forskningsbaserad metodik för förbättrad tillgänglighet i publika miljöer. Detta projekt adresserar utmaningar av högsta relevans för en hållbar samhällsutveckling - tillgänglighet till publika miljöer på jämlika villkor. Fysisk tillgänglighet till service och aktiviteter i publik miljö stödjer hälsa och välmående hos personer med funktionsnedsättningar

https://www.case.lu.se/valkommen - 2026-10-31

HoT-Age

Boendets betydelse för hälsa och välmående har alltmer uppmärksammats inom åldrandepolitiken i Europa. Många länder har politiska riktlinjer som stödjer åldrande i det egna hemmet, med insatser framför allt för att förbättra den fysiska miljön och tillhandahålla vård. Denna inriktning tenderar dock att bortse från åldrandets föränderliga karaktär. Boendebehoven ändras med åldern och de olika livsf

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/hot-age/hot-age - 2026-10-31

Trafikrättvisa i kollektivtrafiken

Tillgänglighet i kollektivtrafiken ur ett transporträttviseperspektiv: Dynamik i tid och rum Transporträttvisa berör frågan om rättvis fördelning av tillgänglighet till viktiga aktiviteter. Inom forskning kring tillgänglighet råder det inte konsensus kring hur  begreppet tillgänglighet bör definieras och mätas. Tillgänglighet analyseras och operationaliseras ofta som om det vore ett statiskt fenom

https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/trafikrattvisa-i-kollektivtrafiken/trafikrattvisa-i-kollektivtrafiken - 2026-10-31